Hen kan, hen.

Kanske var det riggat från början. Kanske var det bara en installation. Tesen. Provokationen. Den efterföljande debatten. Smart i sådana fall.

På sätt och vis skulle man kunna hävda att en tes bekräftas till synes omedvetet av någon annan än den som från början formulerade tesen.

Feminismen kan ju inte spåra ur. Möjligen skulle en kamp för att nå jämställdhet spåra ur. Men då måste vi först enas om hur den kampen ser ut, vad kampen är, vad den innehåller, och sedan ringa in vad som har gått snett. Att just denna kamp skulle kunna definieras utifrån marginalföreteelser är ju helt befängd.

Ändå. Där finns en poäng. Att marginalföreteelser kan skymma sikten. Ibland. Bitvis. På marginalen. Men aldrig i dess helhet, och aldrig över tiden.

Och ett raseri kan också skymma sikten. Men i just detta fall var det bara för stunden, och kanske, kanske, har detta raseri uppfyllt sitt ännu outtalade syfte, nämligen att försöka ringa in feminismen i dess bredare perspektiv, för att sedan understryka denna bredd.

Idag verkar de flesta vara tämligen överens om att feminismen inte handlar om hen och bara bröst. Så bra.

Ganska bra jobbat av Belinda Olsson. Och så småningom kan hon säga som det är.

-Jag bara skojade!

Advertisements

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s