Juldagen

Tomhet under granen. Avbetade förhoppningar. Längtan till längtan. Återigen. Snart faller barren mot golvet i en allt stridare ström. I sinom tid måste vi kasta ut och börja om. Ta ny sats.

Det är tur att människan är blind. Att vi inte ser tiden, vår ensamhet i evigheten. Och det är ack så mysigt.

Advertisements

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s